Johanna

What a night..

Fick världens huvudvärk igår, så jag fick be min mamma hjälpa mig ett par timmar med barnen så jag kunde vila. Det sluta med att Ammie somnade rätt sent på eftermiddagen, så hon kunde ju inte alls somna igårkväll. Hon somnade vid 23 tiden igår och jag var lagom trött. Kl 3 vaknade Johanna och behövde kräkas. Så hon kämpade ett bra tag i natt. Stackaren. Jag känner själv hur det kör i min mage, hoppas verkligen det är hypokondri. Jag kan bara inte vara hemma igen från jobbet. men J är iaf piggare nu. och i eftermiddag kommer ska de hem till sin pappa. Stackars honom som får hem dem i det skicket. Men vad ska man göra? Så hans vecka börjar med vab. Mindre kul, men det har ju hänt mig också.

Trött liten flicka hos en väldigt upptagen moster

Ja så är det söndag. Tvättar mellan 10-13 vilket är nödvändigt men inte så roligt. Man blir så låst av att ha tvätttid. Kan inte åka iväg och hitta på något förrän det är färdigt. Dagen började kl halv åtta , och Johanna har ritat fina teckningar som hon vill skicka till Bolibompa. Hon kan inte riktigt förstå att man inte kan skicka teckningarna genom datorn utan man måste lägga dem i ett kuvert och lägga dem i postlådan. Hon menar ju att Bolibompa finns ju i datorn så då SKA det ju gå att skicka dem via den. Ja barn och deras funderingar. Häromdagen så skulle vi åka inom lillebror och mata hans katter, jag halka på hans glashaka trappa och slog mig rätt bra. Johannes kommentar var att: jag har aldrig sett dig trilla innan mamma. Gissa om jag skrattade. Är en väldigt rolig ålder hon är i. Så omedelbar och spontan. Ammie har börjat prata hela meningar nu. Jag blev helt paff när hon sa: kan jag klättra upp i Johannes säng? ( de har en våningsäng) jag fick förklara för henne att det inte gick, för att jag var rädd att hon skulle trilla ner. Men hjärtat tog iaf ett skutt när jag förstod allt hon sa.

Nytt år och Grubbelfia är riktigt dålig på att blogga.

Nytt år! Snart ett år sen jag blev singelmamma. Fan vad tiden går.
Det har hänt massor, jag hänger inte riktigt med i svängarna. Det känns som om jag lever ett dubbelliv. Ena veckan så skötsam med städning, laga mat och ösa kärlek över mina barn, till andra veckan då jag knappt orkar göra någonting mer än att ta mig till jobbet. Visst det har blivit lite partaj då och då, men eftersom jag jobbar de helger som barnen är hos pappa, så händer det inte så ofta. Men jag mår fint nu, börjar vänja mig vid detta livet, även om det absolut inte var så här det skulle bli.
Dagen började vid 7 tiden i morse då J först vaknade och satte på tv:n. Så det blev att släpa ut täcket, lägga sig i soffan och halvsova till bolibompa. Sen messade en kompis som tyckte att vi skulle äta frallefrukost ihop. Så hon kom med frallor. Mysigt att träffa henne och tragga lite skit och låta våra barn leka lite.

Kaos i ottan

Denna morgon var inte rolig alls. Stängde av väckarklockan kl 6, yrade upp till min färdigladdade kaffekokare och sen ut för att en cigg. Snön från igårkväll låg kvar. Vaf*n det är den 21:e oktober!!
J var på sitt vanliga urusla morgonhumör (fått från mamma), ingenting fungerade, strumporna hittade hon inte fast jag lagt dem mitt framför näsan på henne. Något stressad kom jag på att hon skulle ut i skogen med förskolan och skulle ha matsäck. Panikbredde en macka och hittade naturligtvis ingen liten petflaska till hennes dricka. Så det fick bli en stor. Hennes ryggsäck hade jag glömt kvar i bilen så jag fick be R springa ut och hämta den. Samtidigt klädde jag lilla A till en michelingubbe medan J fortfarande surade HÖGT. R kom tillbaka utan ryggan och meddelade att det inte gick att öppna bildörrarna eftersom de var fastfrusna. J**lar, måste ha väskan eftersom extra kläder och regnkläder låg i den. A började bli varm i sin utstyrsel och klagade missnöjt. Ut med barnen snabbt till bilen, lyckades slita upp bildörren, grabbade tag i väskan och konstaterade att de skulle gå snabbare att ta vagnen och gå än att skrapa rutorna. Fick ringa till jobbet och berätta att jag blev något sen.. Jag var inte lite irriterad när vi halkade iväg till förskolan. När jag hade lämnat barnen och gick vidare till mitt jobb så kände jag mig som världens sämsta mamma som inte kunnat hantera stressen och blivit sur och vresig. Livet som ensamstående trebarnsmamma kan vara rätt slitsamt ibland.

Sjukt trött

Är Tyringebo igen. Jag trivs bra i min nya lägenhet. Det är mycket lättare att få det mysigt här. Idag har jag inte gjort ett dugg fast att jag har massor att göra, som att flyttstäda min gamla lägenhet tex. Jag har ingen ork eller lust att göra något nu, har gått på högvarv väldigt länge. Men i kväll ska jag hem till C och mysa med henne ocg hennes familj. Hon fick en liten pojke förra veckan. Det ska bli sä mysigt att få hålla honom.
Det händer mycket i mitt liv nu, jag hänger inte riktigt med. Ibland har man bara lust att stänga av datorn och telefonen och gå och lägga sig och sova.


Jag gillar inte riktigt att du ständigt finns i mina tankar